Nej nu tycker jag att det ska bli maj så jag sitter på ett plan till Philadelphia.
Eller juni så jag ska på lillasysterl’s student.
Eller juli så jag sitter på ett plan på väg till VM.
Eller augusti då jag har semester och ska fira mitt guld.
Men alla helst att D kommer hem innan jag ska gå till jobb.
Det är dom enkla sakerna i vardagen som gör det.
Pussar med den man tycker allra bäst om. Eller nya snygga undies som inte är grannypanties.
Nu ska jag vara sådär äckligt töntigt böp.
För igår small det! På riktigt bokstavligt talat!
Först åkte vi på industribrand på tekniska verken, det brann ordentligt och var varmt som bara den och båda stationerna var inblandade och rökdykte.
Fotot: Johan Kindberg, jag sitter på knä med ryggen mot och byter luftpaket för att vara redo för en rökdykning till
Sedan precis när vi hade rullat in alla slangarna och oss själva och var på vg hem såg vi kraschen samtidigt som den kom in på sökarna, blåljus på igen! Jag var sjukvårdare så jag hjälpte ambulansen med de två poliserna. Bussen var jag aldrig inne i, den fick den andra bilen ta.
Så larmet gick på lunchen och vi var färdiga med återställning och allt halv fem, då var det bara att vänta på avlösning. Men det är så det ska vara, action!
Men visst är det dilemmat med att jag fortfarande inte vill att några ska skadas, varken poliser eller civila som bara skulle åka bussen hem. Men det är precis det här jag är utbildad till, och äntligen fick jag lov att använda mina kunskaper, och det är faktiskt bara kul.