Protected: Sometimes I find myself sittin’ back and reminiscing

August 4, 2006

This post is password protected. To view it please enter your password below:

I didn’t even ask for your advice

Alltså.

Bananflugor kan vara det äckligaste som finns. Iallafall i rakt nedstigande led från såna äckliga fjärilar och andra kryp som flyger runt på natten på somrarna så man inte kan ha balkongdörren öppen och lampan tänd. Alltså sitter man antingen i mörkret, eller så svettas man bort.

Men nu var det bananflugor som var äckliga. Sjukt äckliga. Så gissa om jag mådde som en prinsessa när jag hittar en glömd banan i träningsväskan idag. Undrade varför jag hade bananflugor i hallen. Men är det inte lite väl snabbt med? Igår la jag ner tre bananer och åt bara två på tåget hem. Att den idag är mer brunsvart än gröngul och jag menar kan flugjävlar kläckas på så kort tid egentligen?

Måste jag sanera träningsväskan nu? Märkligt ändå att liv kan komma ur den, de borde dö av klorförgitning. Rimligt talat alltså. 

it’s only because you’re feeling alone

Som en del andra, Lily Allen är faktiskt grym. Texterna, jag fattar inte hur hon får ihop det ibland. Mycket bra.

Fullt upp. Femtiofemmilbort håller på att sluta röka, liiite olägligt att batteriet på mobilen då börjar pipa på vägen till jobb och man inte kan höra av sig med de vanliga sms’en. Hoppsan, ojsan, har jag gjort bort mig nu igen? Typiskt Anna, så jäkla klantigt så det finns inte. Well. Jag har inte slutat tycka om, inte det minsta, och jag tycker fortfarande det är apjobbigt med femtiofem mil, särskilt nu. För tänk vad mycket hångel det hade blivit för att distrahera bort röksuget.

Undrar om man kan lifta med stålmannen?