men shit
den ramlar av!
När jag duschar!
Tatueringen alltså….skorpan…inte konstigt att det kliar så jag håller på att krevera. Men det är bra, då kan jag snartbada igen. För det är ju precis vad jag ahr tid med. Lata dagar på stranden.
Lite lätt panik
fick jag när jag insåg att jag borde ha tagit tag i flytten lite innan.
Jag har nämligen endats åtta (8, eight) dagar kvar innan jag ska flytta mitt pick och pack. Jaja, fyra veckor ja, men jag har en del annat som kommer in och stör. Ni vet, jobb, jobb nummer två, träningsläger, göra klart the tattoo, träffa kompisarna, ha en utflyttningsfest.
Hoppsan, typiskt Anna. Jag kommer hålla på sista natten. Så egentligen är det ju lungt. Behöver inte börja förrän den 17e augusti. *det löööser sig, det fixar sig till slut*
hoppsan
Lördagkvällen spenderades på promenad med K. två timmar ner genom stan, ut till havet, glass på Haufes i soft tempo och prata om allt allt. Hur skönt som helst. Det känns som jag vill dra ut det bästa med Helsingborg under de här sista veckorna hemma med kompisarna. För lite så vemodigt känns det. Att lämna kompisarna. Uppväxtstaden, hemma. Men samtidigt har jag så sjukt mycket att se fram emot, det överväger hela tiden det sorgliga. För jag menar: nytt jobb, dela lägenhet med SamboS, flytta m y c k e t närmre kärleken, chans att bli räddningsdykare, landslagsplatsen. Bara roliga saker, bara roliga saker.
Men ändå hade jag en släng av melankoli när jag kom hem framåt natten, övermätt av jätteglass och då gjordes känslorna inte bättre av att that someone satt på msn 55 mil bort. Så just nu är det j ä v l i g t jobbigt med distansförhållande. Så inte ett pip om att ni saknar er someone när dom jobbar tack. Jag behöver inte höra det. Inte just nu. Fem veckor kvar. Det kommer gå, inte så, men det är inget roligt just nu.